torsdag 22 februari 2018

Novartis: Parlamentarisk kommitte tillsatt för att utreda mutpåståenden

En parlamentarisk kommittee har idag tillsatts för att utreda påståendet om läkemedelsbolaget Novartis har mutat grekiska politiker. Utredningen kan komma att få politiska konsekvenser. 


Tio prominenta politiker som tjänstgjort i parlamentet mellan 2006-2015 kommer att bli föremål för en utredning som tillsatts av det grekiska parlamentet för att gå till botten med påståendet om de har tagit emot mutor av läkemedelsbolaget Novartis, enligt Reuters. Beslutet röstades fram i det grekiska parlamentet idag, torsdag.

Utredningen har kommit till stånd av den sittande koalitionsregeringen. "Vi kommer inte hjälpa till att täcka upp eller begrava en av de största skandalerna i den moderna grekiska historien", kommenterar premiärminister Tsipras tillsättningen av utredningen.

Enligt BBC grundas anklagelserna som riktats mot de tio utpekade i att de påstås ha låtit Novartis muta läkare så att de skulle ordinera deras läkemedel till uppblåsta priser. Åklagare anser att den påstådda uppgörelsen om uppblåsta priser skulle kunna ha kostat staten 3 miljarder euro under en period som till stor del sammanföll med den finansiella krisen.

En av de utpekade, den före detta premiärministern Adonis Samaras, tillbakavisar i kraftiga ordalag anklagelserna: "Han [Tsipras] är ansvarig för den hemska konspirationen som satts samman. Den har varit så dåligt utformat att den faller ihop av sig själv", kommenterar Samaras till Kathimerini. Samaras har även lagt in en stämningsansökan riktad mot premiärminister Tsipras.

Det är i skrivande stund för tidigt att dra slutsatser om utredningen och vad den kan komma fram till. Ett  försiktigt antagande är dock att den kan komma att få omfattande politiska konsekvenser ifall påståendena visar sig vara korrekta. Ett annat antagande om utredningen är att, på grund av dess möjliga utfall, den snabbt kan komma att bli politiserad. Att så kan bli fallet ger detta initierade inlägg av Dateline Atlantis en indikation om.

Samtidigt är det mycket möjligt att andra frågor, såsom Namnfrågan med grannen i norr, den alltmer spända relationen med grannen i öster bidrar till att utredningen hamnar i skymundan.   

torsdag 1 februari 2018

Veni, Vidi, Varoufakis

Varoufakis gör politisk comeback och startar ett nytt parti med sikte på valet 2019. 


Varoufakis må under uppmärksammade former ha lämnat regeringen för drygt två år sedan, men politiken lämnade sannerligen inte Varoufakis. Sedan han under tumultartade former lämnade in sin avskedsansökan efter den kontroversiella folkomröstningen i juni 2015 har den tidigare finansministern kommenterat (och mer än ofta kritiserat) den grekiska regeringens politik. ("Trojka esoterikis" - den inhemska trojkan - är ett ofta återkommande uttryck som han har använt för att beskriva regeringen och dess politik). Varoufakis har sedan sin avgång även hunnit med att skriva en uppmärksammad bok "Adults in the Room: My Battle with the European and American Deep Establishment" som riktar en både en och annan känga mot EU (och mot Tsipras, det bör läggas till).

Nu gör den i många avseende färgstarka och frispråkiga* finansministern politisk comeback. Den 26 mars kommer ett nytt parti se dagens ljus, enligt det besked som Varoufakis lämnat:


Det valda datumet är ingen tillfällighet. Det infaller dagen efter den grekiska nationaldagen som markerar Greklands uppror mot den ottomanska ockupationen och dess självständighetsförklaring. Lägger man dessutom till Varoufakis engagemang i DiEM 25 (The Democracy in Europe Movement 2025) alltsedan 2016 kan man få en hint om det blivande partiets troliga politiska inriktning. 

Det ska dock sägas att det ännu är oklart om vad det nya partiet kommmer att stå politiskt. Enligt Protothema kommer tippas det nya partiet bli en grekisk variant av det kroatiska DiEM. Ett tämligen säkert antagande är att det nya partiet kommer att stå till vänster rent politiskt. (Om detta är till vänster om SYRIZA, om PASOK/Kinima eller till och med vänster om KKE återstår att se).

Mer svårt att sia om är partiets utsikter. Det sakans nämligen inte konkurrens om de väljare om Varoufakis kan tänkas vilja locka till sig. Målgruppen är redan inringad av andra partier. Förutom redan etablerade SYRIZA finns även KKE. Dessutom återfinns både "Laiki enotita" (Folklig enhet) och "Plefsi eleftherias" (Frihetsfärden). De två sistnämnda partierna har det gemensamma att de brutit sig ur SYRIZA och att de leds av frispråkiga och färgstarka ex-SYRIZA profiler (Lafazanis, Kontantopoulou och Makri). Dessutom så ligger de båda sistnämnda partierna klart under treprocentspärren för att komma in till parlamentet.* Nu kommer även Varoufakis försöka att ansluta sig till denna skara. 

Det är ännu oklart om Varoufakis kommer att lyckas med sitt uppsåt. Möjligen lutar han sig tillbaka till hans tidigare politiska framgångar. I valet i januari 2015 blev han, som hans Wikipediasida påpekar, med drygt 142 000 röster den mest populära politikern som (då) var knuten till Syriza.

Det var dock då. Mycket har förändrats sedan dess. Troligen kommer många väljare att påminnas Varoufakis korta tid på finansministerposten (han stannade på posten knappt ett halvår innan han lämnade regeringen) och den turbulens som var knuten till honom (särskilt de tumultartade förhandlingarna med EU, där Tsipras till slut såg sig nödgad att att bänka och byta ut honom). 

Det är vanskligt att försöka sammanfatta och summera Varoufakis prospekter och de för hans tilltänkta parti. Det finns hos honom ett drag av Carlson i Strindsbergs Hemsöborna, han som kom ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen. Det skulle inte förvåna om Varoufakis under lika spektakulära former likt en gång Carlson gör entré på den politiska arenan,  bara för att, under former som är lika spektakulära som hans ingång, återigen lämnar sina politiska uppdrag, hoppar upp på sin omskrivna motorcykel och drar vidare, mot nya, oanade äventyr. Det gäller kanske särskilt när uppståndelsen över hans comeback faller och det nya partiet börjar pressas att presentera konkreta sakpolitiska svar till svåra politiska frågor.


* Enligt denna opinionsmätning som publicerades av Action 24 den 30:e januari:

Ny Demokrati 29%
Syriza 19% 
Kinima/Pasok 8% 
Gyllene Gryning 7,5%
KKE 5% 
ANEL (Oberoende greker) 1,5% 
Centerunionen 1,5%

tisdag 23 januari 2018

99 problem

Blir 2018 en vändpunkt? Det finns ett antal utmaningar innan en sådan kan nås.



Rimligen skulle det finnas anledning för den grekiska regeringen att pusta ut. I måndags gav den så kallade Eurogruppen ett provisoriskt klartecken till att betala ut 6,7 miljarder euro ur det åtgärdsprogram som syftar till att hjälpa Grekland ur krisen, rapporterar Bloomberg. Detta stärker den grekiska referingens ställning.

Viktigare än detta klartecken är beskedet om att Grekland nu kan komma att föra samtal om skuldlättnader, vilket Europaportalen uppmärksammar. Det skulle ge anledning till att det ser bättre ut för den grekiska regeringen än på länge.

Beskeden om klartecken till utbetalningar och samtal om skuldlättnader stärker premiärminister Tsipras löfte om att Grekland ska kunna göra en så kallad "clean exit", det vill säga ett utträde ur åtgärdsprogrammen utan behov att eventuella framtida stödlån. Det ökar även den vänsterledda Syrizaregeringens möjligheter att bli omvalda när Grekland går till val 2019.

Den grekiska regeringens respit kan dock bli kort. CEP, en tysk tankesmedja, uppmärksammar i en studie att en fjärde bailout inte kan uteslutas, rapporterar Die Welt. "The three bailouts since 2010 have changed nothing. Greece will not be able to get along without a fourth rescue package", skriver den tyska tankesmedjan.

Det finns dock ytterligare utmaningar på vägen mot en hållbar vändpunkt för Grekland. Svenska Dagbladet uppmärksammar fem stycken: 1) stresstest av de grekiska bankerna, 2) utgivningen av statspapper, 3) beslut om ytterligare reformer, 4) beslut om kreditlinje, samt 5) genomförandet av privatiseringsprogramet. Samtliga fem kan stjälpa regeringens, redan nu begränsade, möjligheter att bli återvald.

Till dessa fem utmaningar kan ytterligare ett antal läggas till. För enkelhetens skull kan dessa sammanfattas i inrikespolitiska och utrikespolitiska.

De inrikespolitiska utmaningarna består för regeringen att fortsätta implementera de delar i bailoutprogrammen som landet kommit överens om med de internationella långivarna. Opinionen är fortfarande negativ (om än i mindre utsträckning jämfört med tidigare): strejker och protester, likt denna som Kathimerini rapporterar, föregick voteringen som banade vägen för Eurogruppens klartecken i måndags. Det mullras internt i SYRIZA. Det finns en uppenbar risk att partiet splittras ännu en gång.

De utrikespolitiska utmaningarna är för närvarande två stycken: det handlar om hanteringen av namnfrågan/FYROM och det handlar om relationerna med Turkiet. Den första utmaningen är delikat. I söndags anordnades en manifestation i Thessaloniki som samlade mellan femtiotusen och nittiotusen. Namnfrågan har potential i att spräcka regeringen, som Macropolis noterar. Väl värt att uppmärksamma är att Panos Kammenos, partiledare för den juniora regeringspartnern Oberonde greker, trycker på för en folkomröstning i namnfrågan. (Frågan är även delikat för oppositionspartiet Ny Demokrati; den har även potential i att bana vägen för en partiutbrytning högerut).

Även den andra utrikespolitiska frågan är delikat. I centrum för den återfinns åtta turkiska officerare som sökt asyl i Grekland. Utfallet av asylprocessen är en fråga som engagerar både den turkiska och den grekiska regeringen.

Det saknas m.a.o. inte utmaningar för den grekiska regeringen. (Som grädde på moset avgick i förra veckan den biträdande utbildningsministern Costas Zouraris för ett uttalande som ansetts olämpligt). Samtidigt är det just dessa utmaningar som gör grekisk politik så intressant att följa. 2018 ser ut att bli ett ovanligt intressant år.

onsdag 20 december 2017

Budgetbråk

Budgeten röstades igenom men oenigheten om social utdelning består.

Med röstsiffrorna 153 mot 144 röstades igår regeringens budget för 2018 igenom det grekiska parlamentet, rapporterar bland andra Kathimerini. Enligt premiärminister Tsipras är budgeten för det kommande året det sista under det nuvarande bailoutprogrammet. Det kan i sin tur tolkas att budgeten för 2019, ett valår, lär bli mer frikostig.

Att ett öga redan nu är riktat för 2019 märks i budgeten för det kommande året. Den aviserade höjningen av ö-momsen (till samma nivå som för övriga Grekland) för ett antal grekiska öar (däribland Lesvos och Chios) skjuts upp med ytterligare ett halvår. Dröjsmålet motiveras med att dessa öar tagit emot ett mycket stort antal flyktingar. En subventionerad moms (relativt övriga Grekland) kan därmed fortfarande behövas, skulle regeringen troligen resonera.

Mer fokus kom att riktas till att den så kallade sociala utdelningen (ett riktat engångsbelopp till särskilt behövande grupper) som återigen delas ut. Unga arbetslösa mellan 18-24 kommer att tilldelas ett engångsbelopp på 400 euro. För boende i Mandra, som förra månaden drabbades av en översvämning med tragiska konsekvenser, vilka inte har kunnat återgå i arbete kommer att tilldelas ett belopp på 650 euro.

Såväl momsen som den sociala utdelningen har stött på kritik. Att ta bort den subventionerade momsen för öar har varit ett villkor i det grekiska bailoutprogrammet som Grekland har gått med på. Den sociala avkastningen går på tvären mot kravet att Grekland ska sanera sin ekonomi (även om den enligt den grekiska regeringen uppnås genom riktade insatser för att öka statens intäkter). Med andra ord går den grekiska regeringen i klinch mot EU, IMF och ECB.

Det finns en uppenbar risk i regeringens val att åter dela ut ett riktat belopp genom en så kallad social utdelning. Det kan påverka landets möjligheter att återhämta sig ekonomiskt och öka spänningen i det förhandlingar som ännu pågår mellan Grekland och dess långivare. Erfarenheten från förra gången pekar på detta, som Macropolis påpekar:
"The main goal of being included in the European Central Bank’s QE programme was missed as the ECB required assurances about the country’s long-term debt sustainability and Germany was not willing to discuss even the medium-term debt relief measures, which were eventually pushed back to the end of the programme in 2018.
The months that followed were ridden with uncertainty and the economy slowed down. To seal a deal at last June’s Eurogroup, Tsipras agreed to additional fiscal measures worth 2 percent of GDP in the form of pension cuts and tax hikes for 2019 and 2020, mostly to appease the fiscal concerns of the International Monetary Fund."
Samtidigt finns det en motivation till regeringens val att ta denna risk. Premiärminister Tsipras befinner sig, vilket påpekades i förra inlägget, under tryck att göra en vänstergir och genomföra en slags återställarpolitik, för att göra väljare och partifraktioner inom Syriza glada. Möjligen gör regeringen en politisk kalkyl och finner att möjligheterna är större än riskerna.

Momsen och utdelningen, men även budgeten i sin helhet, har även kritiserats av oppositionen. Kyriakos Mitsotakis, partiordförande för Ny Demokrati, hävdar att budgeten för 2018 underminerar Greklands möjligheter att återhämta sig ekonomiskt.

Även om det fortfarande är långt till 2019 är det intressanta att notera ett begynnande fokus inför det kommande valet. Regeringens budget är ett tydligt sådant tecken. Temperaturen i grekisk politik, som har varit rätt ljummen under större delen av 2017, har med andra ord höjts. Den kommer med stor sannolikhet att höjas ytterligare.

fredag 15 december 2017

Halvvägs i mandatperioden: trycket mot Tsipras stiger

Trycket mot Tsipras växer både inifrån och utifrån. Kommande år kan avgöra utsikterna för valet 2019.


En ny mätning. En ny bekräftelse. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati verkar ha cementerats. Även om man är halvvägs igenom i mandatperioden och grekisk politik har en tendens att vara turbulent med snabba kast i opinionen, så finns det anledning till oro för regeringspartiet. I veckan rapporterar Kathimerini om att den inflytelserika fraktionen Grupp 53 inom SYRIZA uttrycker missnöje över den åtstramningspolitik som partiet genomför i regeringsställning. Grupp 53 vill att SYRIZA gör en vänstergir och återvänder till sina rötter. Det är inte osannolikt att det tilltagande interna missnöjet kan leda till att partiet splittras. Så skedde exempelvis 2015 när Lafazanis med flera lämnade partiet. Trycket inifrån mot Tsipras stiger.




Visserligen har Tsiprats nyligen fått ett trumfkort. Arbetslösheten har sjunkit ned till 20,2%. Det är den lägsta siffran som noterats på sex år. Det skulle kunna användas till att stärka premiärministerns sits. Dock behöver den sättas i ett sammanhang. Jämfört med andra länder är arbetslösheten i Grekland relativt hög.




Mer oroväckande är dock hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Där har ingen förbättring skett. Snarare har inkomsterna sjunkit. En indikation på situationen är att en dygnslång generalstrejk hölls i torsdags. Strejken utlystes som en protest mot den rådande besparingsprogrammet. Trycket mot Tsipras växer även utifrån.


2018 kan komma bli ett avgörande år för premiärminister Tsipras. Utmaningen består i att försöka se till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och att hushållen känner att deras utsikter förbättras. Lyckas han med detta har SYRIZA en möjlig chans att vända på opinionsiffrorna inför valet 2019. Om detta lyckas återstår att se. 

måndag 27 november 2017

Opinionsmätning: tre intressanta trender

Regeringskoalitionen befinner sig i fortsatt opinionsmässigt underläge, Ny Demokrati stärker sitt grepp, och ett debuterande parti tilldrar väljarnas intresse. Detta noterar en färsk opinionsmätning.


Ny Demokrati skulle sannolikt kunna bilda en regering på egen hand om det vore val idag. Det visar en ny färsk mätning från Makedoniens Universitet som noterar att Ny Demokrati samlar 36,3%. Denna siffra, tillsammans med de bonusmandat som tilldelas det största partiet, är tillräckligt för att kunna bilda regering på egen hand. (Detta åskådliggörs i bilden hör ovan). 

Mätningen visar även, något överraskande, att Syriza stärker sin ställning jämfört med tidigare. Partiet samlar 22,0%. Sedan lång tid tillbaka har partiet befunnit sig under tjugo procent. Den nedåtgående trenden verkar därmed ha brutits. Åtminstone för tillfället. Om detta är början på en politisk comeback för premiärminister Tsipras återstår att se. 

Den nybildade mittenvänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen* (DA) gör sin debut i denna mätning av opinionsinstitutet. Partiet samlar 10,1%. Det får ses som en lovande siffra . Den ligger nämligen en bit över den nivå som DAs grundarparti PASOK noterats för tidigare i år. Det bör dock påpekas att mätningen genomfördes mitt under DAs partiledarval, vilket leder till att den bör förses med en tydlig brasklapp.

* Uppdatering 29/11: Demokratiska Alliansen kommer att byta namn till Rörelsen för förändring, enligt ett förslag som meddelades igår. Namnet kommer att 

måndag 20 november 2017

Gennimata vald till partiledare för nybildade mittenvänsterkoalition

Fofi Gennimata vann som väntat den andra och avgörande omgången som partiordförande för den  mittenvänsterkoalitionen. Nu återstår frågor om det nya partiets framtid.

Med 56,6% av de 156 000 rösterna vann Fofi Gennimata, nuvarande ledare för det gamla socialdemokratiska partiet PASOK, en tydlig seger i den andra och avgörande omgången som partiledare för den nybildade mittenvänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen som hölls igår, rapporterar Kathimerini. Nikos Androulakis, utmanaren till Gennimata, samlade 43.4%.

En konstituerande kongress för partiet kommer att hållas i januari, meddelade Gennimata  i samband med att valresultatet blev känt. Det är möjligen det enklaste beslutet för Gennimata. Redan nu finns  frågor om vad det, till slut, är för parti som hon kommer att leda. Den nybildade koalitionen saknar nämligen ett partiprogram. Det kan mycket väl även sakna medlemmar om till exempel To Potami drar sig ur koalitionen. Det hela kan, i värsta fall, resultera i ett parti utan program och en rörelse utan medlemmar, bortsett från PASOK.  Det nygamla mittenvänsterpartiet har med andra ord mycket kvar att bevisa.